Teknisk rådgivare: Ari Alonen
Ari Alonen är Vd på Completech Oy, ett finskt företag som utvecklar och tillverkar antenner. Ari har varit vår tekniska rådgivare för denna artikel.

..:: snabbt som blixten räddas radion
I Sverige åskar det mellan 5 och 25 dagar per år. Värst drabbat är västra Götaland och Svealand. Även Södra Halland ligger i topp med god marginal. Om du har ett trådlöst system har du dock tur. Trådlösa installationer drabbas mycket sällan av åsknedslag. Vi får sällan tillbaka någon åskskadade utrustningar, bara tiondels promille kommer tillbaka med åskskador. Vi får ofta samtal från nöjda kunder. De berättar att de gått över från kabel till trådlöst och är lyriska över alla åskväder som utrustningarna överlevt.

De tiondels promille utrustningar vi får in för reparation efter åsknedslag kan delas in i två grupper; dels de som gått sönder på grund av direktnedslag i en antenn eller ett apparatskåp och dels de som returneras på grund av att ett indirekt åsknedslag skadat utrustningen. du kan med ett rätt utformat system gardera dig mot bägge kategorierna. Artikeln nedan hjälper dig på traven.

..:: undvik toppen
Antenner för fast installation kan delas in i två kategorier, DC-jordade och DC-kortslutna antenner. Ska du montera antennen i masttoppen är DC-jordade antenner lämpligast. Ska du istället montera antennen på sidan av antennmasten (som är fallet med de flesta dipol- och riktantenner) bör du använda en DC-kortsluten antenn. Den här artikeln behandlar primärt DC-kortslutna antenner eftersom det nästan uteslutande är den antenntyp som våra kunder använder.

..:: montera rätt
Det finns några enkla monteringsknep som maximerar skyddet för den DC kortslutna antennen. Antennen har sitt bästa skydd mot åsknedslag om den monteras en bit ned från masttoppen. Om den monteras inom vissa avstånd från toppen (du kan få de exakta måtten från oss) kommer blixten med stor sannolikhet inte att slå ned i antennen. Denna snillrika montering lurar blixten att träffa masttoppen och skona antennen. Blixten följer sedan antennmasten ned till marken – förutsatt att antennmasten är jordad förstås.

På sin väg ned till marken genom antennmasten uppstår alltså en stark ström parallellt med antennkabeln. Induktion uppstår mellan antennkabel och antennmast och ström kommer att induceras i antennkabeln. Denna ström tar två vägar, upp till antennen och ned till den anslutna radioutrustningen. Den ström som går upp till antennen kommer inte skada antennen tack vare dess konstruktion (läs mer nedan). Men ström fortsätter även nedåt mot marken och riskerar att skada radion. Därmed måste ett åskskydd monteras så nära radion som möjligt. Även detta måste vara av rätt typ för ett fullgott skydd.

..:: DC mässigt kortsluten
Nu har vi nämnt den termen ett par gånger så det är väl dags att vi dammar av fysikboken och förklarar principen. Först en sak som kan förvirra resonemanget. Resistans och impedans mäts bägge i ohm. I våra installationer har kabeln omkring 50 ohms impedans. Dock är resistansen något helt annat och beror på kabelns längd, kvalitet mm.

DC mässig kortslutning innebär att det vid anslutningspunkten till antenn eller radio skall vara en resistans om 0 ohm mätt i matningspunkten. Vi använder den välkända formeln U=R x I (spänningen är lika med motståndet gånger strömmen). Är impedansen 0 ohm blir formeln U=0 x I. Vid en blixturladdning är strömmen på 20 000 Ampere eller mer. Sätter man in detta värde i formeln blir spänningen (U) som når utrustningen U=0 x 20 000 vilket blir 0 volt och kan inte skada ansluten utrustning.

..:: val av åskskydd
Det finns ett antal typer av åskskydd på marknaden. De flesta bygger på tekniken gasurladdning vilket fungerar som en stor säkring. Slår åskan ned, direkt eller indirekt, så går säkringen. Radion klarar sig med största sannolikhet. Men någon måste byta åskskyddet. Så systemet går ned och den som säljer nya åskskydd får en bra affär och användaren får extra jobb. En annan variant är att använda ett DC-mässigt kortslutet system. Varför? De två främsta skälen är att 1) de fungerar minst lika bra som ett gasurladdat system 2) du installerar det en gång och sedan tar de smällen. Igen och igen. Principen är samma som ovan. Vi förklarar närmare:

Ett DC mässigt kortslutet åskskydd fungerar enligt samma princip som en DC mässigt kortsluten antenn. Vid matningspunkten är resistansen 0 ohm. Vi leker med tanken att vi skippar åskskyddet. Vad som då händer är att systemet har till exempel en 10 m RG-213 med omkring 0,1 ohms resistans mätt närmast anslutningen till radion. Sätter man in 0,1 ohm i formeln får man U=0,1 x 20 000 vilket ger 2 000 volt rätt in i radion. Alltså måste bägge ändar av antennkabeln vara DC mässigt kortslutna för att systemet skall fungera. Om en ände inte är DC mässigt kortsluten kommer den änden att drabbas av åsknedslaget. Och värdet av det som förstörs kan bli stor.

Området åskskydd är inte så komplicerat som du märker. Tveka inte att höra av dig till oss för en genomgång av ditt system, maila oss direkt, klicka här. Vi kan erbjuda allt från telefonkonsultation till installation.

Och om du ändå vill leva farligt och chansa på att inte använda åskskydd kan vi tipsa om SMHI´s åskvarningstjänst. du får då i alla fall ett SMS innan åskan kommer, läs mer här.